Ja, det här inlägget är inte så allvarligt som det låter. Snarare tvärt om. Och kanske därför ganska allvarligt… Gillar att fundera på frågorna ”Varför finns vi?” ”Vad är vårt universum egentligen?” med mera. Och som 60+-are händer det att jag ser slutet på mitt liv i den här kroppen …
Det är ofta jag har fina teorier om hur jag vill leva. Som att inte småäta på kvällen. Bara som exempel. Men det fungerar kanske en kväll, men inte mer. En insikt jag fått och ska jobba från är att huvudet inte förstår order ”inte”. Minns en gång jag åkte …
Att ta en kopp kaffe i solen… Ibland behöver man inte mer för att må bra.