Har bestämt mig att föra dagbok här på min blogg. Inte för att jag räknar med att det intresserar så många, mer för att det sätter lite press på mig själv att faktiskt göra det jag skriver. Någon kan ju råka läsa och fråga hur det går… En av mina …
Många dagar lever jag ungefär som att jag ska försöka att få dagarna att gå utan att vara alltför tråkiga. När jag gick i pension var det inte på något sätt min ambition. Förutom att testa hur det skulle vara att jobba som konsult hade jag ett antal idéer som …
Vad som är meningen med livet har det skrivits mycket om. Men jag konstaterar att när man slutat jobba får frågan ett annat innehåll, vad lever jag för? I mörka stunder känner jag att även om jag känner att släkt och vänner bryr sig om mig så skulle jag inte …
Det finns ju ett gammalt uttryck att man kan inte lära gamla hundar sitta. Men jag har förhoppningar om att leva kanske 30 år till, (mina föräldrar blev båda över 90 år, så runt 30 år till borde genetiskt vara realistiskt). Då kan jag ju inte låta gamla dåliga vanor …
Ljusa dagar ser jag det som något positivt att jag drabbades av Schwannomet, det fick mig att stanna upp och tänka till vad livet egentligen går ut på, och vad som är viktigt här i livet. Inte minst nu efteråt då jag måste träna på balans, styrka kondition m.m. för …
Ja, det här inlägget är inte så allvarligt som det låter. Snarare tvärt om. Och kanske därför ganska allvarligt… Gillar att fundera på frågorna ”Varför finns vi?” ”Vad är vårt universum egentligen?” med mera. Och som 60+-are händer det att jag ser slutet på mitt liv i den här kroppen …
Det är ofta jag har fina teorier om hur jag vill leva. Som att inte småäta på kvällen. Bara som exempel. Men det fungerar kanske en kväll, men inte mer. En insikt jag fått och ska jobba från är att huvudet inte förstår order ”inte”. Minns en gång jag åkte …
Att ta en kopp kaffe i solen… Ibland behöver man inte mer för att må bra.